Etiketter

, , ,

Min första kontakt med typer och bokstäver var en julklapp när jag var 6-7 år. Jag fick en låda med stämplar och en dyna med bläck. Det var jättekul att lära sig läsa spegelvänt och lite uppåner som många säger. Det är ju en träningssak! Jag stämplade mitt namn i många varianter.
I sjunde klass när man skulle ut på praktik hade jag det där i bakhuvudet och ansökte om att få vara på ett tryckeri som handsättare. Företaget hette Struves boktryckeri och låg på Vallgatan. Där var jag i två veckor och fick prova på att plocka typer för hand och sätta ihop formar. Jag minns att det var jättekul.
Chefen berättade att det fanns en skola som hette Skolan för bokindustri och grundkursen var 34 veckor, sedan två lärlingsår ute på företag, och med två åttaveckorskurser på skolan. Han tyckte jag skulle söka och ta den vägen och utbilda mig. Han såg väl tendenser till en handsättare och typograf. Och det blev det jag gjorde efter nian.
I klassen var vi 15-20 elever. Några hade redan lärlingsplats men vi som inte hade det fick platser efter de där 34 veckorna. Annat är det för dagens ungdomar som inte får jobb eller lärlingsplatser efter skolan. En del viktiga saker var bättre förr! Jag fick plats på Wezäta Melins på Mölndalsvägen och där jobbade jag i nästan 4 år.

Gutenberg_nypl

Johannes Gutenberg och hans medarbetare kollar första korret. Bilden från New York Public Library.

Minnesbilderna återkommer här på jobbet när jag bläddrar i en gammal lördagsbilaga, Två dagar i GP, från 21 augusti 1999. Artikeln har rubriker som ”Från Gutenberg till Gates” och ”Härifrån stammar alla balla typer”. Mycket fyndigt! Skribenten Gert Malmberg berättar om en promenad i den tyska staden Mainz, där boktryckarkonstens uppfinnare Johannes Gutenberg var verksam.
Jag har berättat tidigare att jag var på GP i 29 år. Den där sista blynatten 1981 med gänget missade jag dock på grund av sjukdom. Hade gärna velat vara med när typograferna var klädda i frack, vit skjorta och hög hatt under arbetspasset. Typografskrået tror jag var det sista som bar värja här i landet så de finns mycket stolthet inom yrket! Det har kommit utvecklingar under åren som rotationspressar och sättmaskiner.
Gutenberg uppfann boktryckarkonsten runt 1450. Det skulle ta cirka 500 år innan datorerna tog över.
Jag citerar Gert Mambergs två sista stycken i den långa trevliga artikeln:
”Idag kan jag sitta vid ett skrivbord i Mainz och formulera meningar och eventuella tankar som i samma ögonblick jag skriver dem kan tas ut på papper var som helst i världen. Detta utan att vara i närheten av en tryckpress. Men jag skulle inte kunna det om inte en gång Gutenberg skapade förutsättningar för de snabba framstegen.
Och den likheten har dagens texter med dem som Gutenberg mödosamt plockade ihop. Det är innehållet som räknas!

Annonser