Etiketter

, , ,

En fotbollskliché får illustrera dagens lilla historia, direkt från verkligheten.

En fotbollskliché får illustrera dagens lilla historia, direkt från verkligheten. Finns redo att använda i vårt gammaldags boktryckeri.

– Måste skynda mig hem, jag fryser så, säger tjejen framför mig till kassörskan i mataffären.
De verkar känna varandra.
– Är det så kallt ute nu?
– Nä, men jag har stått ute och kollat på fotboll i timmar.
– Vilka spelade?
– Äh, det var en division sju match, inget särskilt. Min kille spelar ju.
– Vann de då?
– Ja, med 5-1 tydligen. Såg inte ett enda av målen, höll på med mobilen hela tiden.

Och därmed måste det väl ändå vara förlåtet, alla de gånger jag under sonens uppväxt stod och inte hade bättre support att komma med än:
– Sparka bollen!
Min entusiasm och mitt intresse var trots allt superstort – jämförelsevis.
Å andra sidan, den gången fanns inte dagens fantastiska leksaksmobiler.

Och så var vi bara tvungna att låta den här lille påskeftersläntaren vara med.

Och så var vi bara tvungna att låta den här lille påskeftersläntaren vara med.

Känner du igen dagens rubrik?
Ursäkten, bortförklaringen, hänger ihop med uttrycket ”brasklapp” som kommer från då den svenske biskopen Hans Brask, som även satt i riksdagen, år 1517 var med om att fatta beslutet att avsätta ärkebiskopen Gustaf af Trolle och riva dennes borg. Brask ska då i hemlighet ha petat in en liten lapp under sitt sigill med lydelsen ”Till denna besegling är jag nödd och tvungen” för att visa att han inte var med på beslutet.
Några år senare gav ärkebiskop Trolle igen, vilket resulterade i det så kallade Stockholms Blodbad. Och biskop Brask klarade sig med huvudet i behåll genom att peta fram sin lilla lapp ur sigillet. Sägs det.
Och nej, att dra till med en brasklapp i det här ”känna sig tvungen att se på fotboll sammanhanget” är väl att ta i, men ändå.

Annonser