Etiketter

, , , , , , ,

Rundqvist_våffel 10_webPå Faruqs våffla står Eva i lunchrummet och lagar mat.

– Eva står vid järnet och gräddar våfflor, ser du?
I Rundqvisthuset blir även våffelfirandet till en skön konst, inte minst då Faruq spritsar grädden.
Det gäller att snabbt ställa in det abstrakta seendet – innan verket försvunnit ner i magen.

Förväntningarna var höga och stämningen närmast uppsluppen då det äntligen blev dags för gänget att bänka sig. Visserligen en dag försent (det kom annat emellan igår) men som det så sant heter: den som väntar på något gott …
Knappt var den första sleven smet i våffeljärnet förrän några av våra mest matglada medarbetare lossade på tungornas band:.
– Kärleken till våfflor fördjupas ju längre livet går, ju fler tuggor desto starkare känslor.
– Man ser sin barndom i ett tydligare ljus och samtidigt väcker våfflorna barnet i en.
Sätten att äta våfflor visar sig vara lika många som antalet våffelätare.
LG tycker att man ska kleta på frikostigt med grädde och sylt för att sedan vika hela våfflan och äta den som en rulle.
– Ett typiskt småländsk sätt, hävdar Calle.
– Lite som Karl Oskar i Utvandrarna, som sitter och äter utanför ladugården.
Själv föredrar han att skära våfflan i små bitar, efter hjärtana – vilket även flertalet av oss andra gör. Hur sylten och grädden hamnar, verkar däremot inte spela så stor roll.
Bara klicka på en stor hög av allt mitt på och så fördela lite slarvigt över våfflan.
Andra del lägger snyggt och prydligt en klick sylt och lite sprutgrädde på varje hjärtdel, för att sedan njutningsfullt lyfta upp hjärta för hjärta mot den väntande munnen.
Eva förblir å sin sida ståndaktigt på gräddposten och har fullt sjå med att försöka pytsa ut de rykande färska läckerheten så rättvist som möjligt.
Men hallå, klagas det på gräddningen?
– Lite mer gyllenbrun, tack!
Vet hut! Skåda given våffla i rutnätet!
– Den riktiga frasigheten kan bara fås i en våffelstuga i fjällen, spekulerar en av våffelexperterna (som förmodligen hört det i något radioprogram).
– De lägger lite snö i smeten. Det blir någon slags Norrlandskänsla.
– Förresten ska det vara hjortronsylt!

Så plötsligt glider samtalet in på ostprovning istället. Det är visst en sådan på Storan veckan som kommer.
– Ni kommer väl ihåg Lionel Richies gamla hit, undrar Calle.
– Hello, is it Brie you’re looking for?
Ääääh, hum …
Och där vart det plötsligt dags att lämna kråssmörjarna för den här gången.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För er som eventuellt glömt bort – eller förträngt – Lionel Richies låt:

Advertisements