Etiketter

, , , ,

Rundqvist tavlor 1_Johanna Webb

Det klättrar ny konst och nya produkter överallt på väggarna i det Rundqvistska huset. Foton: Johanna.

Det händer ständigt saker på jobbet.
Har du varit borta en dag måste du spana runt för att reka vad som hunnit ändras – något nytt har tryckts, någon ny har börjat, någon spännande maskin har dammats av och används, någon har donerat gamla trätyper, någon har hittat fina klichéer i en låda på vinden, några nya tavlor har dykt upp på väggen, någon har möblerat om, något nytt evenemang dyker upp som vi bara måste vara med på, någon har fått en galen idé som måste prövas – något händer ständigt.
Snacka om dynamisk arbetsplats asså!

I den forna kontorskorridoren har en del äldre tryck och tavlor funnit en ny plats.

I den forna kontorskorridoren har en del äldre tryck och tavlor funnit en ny plats.

Det händer mycket, och det händer fort. När jag kom till Rundqvists första gången fanns det inte mycket till verksamhet – utöver själva tryckeriets – det fanns knappt något folk och inte mycket aktivitet eller produktion.
Trots att jag älskade atmosfären och känslan av att tiden stått stilla, så kändes det som att den stått lite väl stilla vad gäller design- och inredningstänket, det behövde stajlas om och bli lite fräscht, utan att ta bort den gamla magiska känslan.
Det fanns som sagt inte mycket, men något som det fanns obegränsat av var Evas drömmar och idéer för framtiden.
Det skulle bli ett tryckerimuseum och kanske ett kafé, gamla trycksaker skulle rotas fram från gömmorna på vinden, de antika pressarna skulle dammas av och få producera nya saker, det skulle göras designpaket (utformning av loggor, visitkort mm) och hemsidor till företag, det skulle skapas konst i olika former, det skulle sprudla av liv och vara fullt med människor som skulle få växa och må bra i lugn och ro.

Rundqvist tavlor 5_Johanna Webb

En äldre akvarell av det Rundqvistska huset trängs med nyproducerade tryck, tavlor samt nydesignad lampskärm i lunchrummet

Idag, ett och ett halvt år, senare förundras jag över hur mycket som har hänt sen den dan.
Nu har vi en rad produkter som vi fått äran att sälja på trendiga och hippa mässor, och vi har butiker som vill sälja dem.
Ett gammalt nedgånget, grådaskigt och spindelvävsklätt rum har förvandlats till ett litet, vackert trycksaksmuseum där de antika trycken får slåss om utrymmet med alla de nya produkter vi skapat på kort tid, och med tavlor som målats av våra hyperproduktiva konstnärer.
Vi har så mycket vackert att visa att väggarna inte räcker till, det klättrar konst av olika slag längs med trapphuset, korridoren, lunchrummet, ja till och med in på hemlighuset.
Det tysta och folktomma huset myllrar nu av prat- och färgglada människor. Helt plötsligt får man nästan gå i skift för att sitta ner och äta lunch, kaffebryggaren puttrar på med nya kannor konstant, ibland är det kö till tryckpressen och man får knô för att få plats i ateljén.
Kreativiteten flödar, produktiviteten pumpar ut nya alster och idéerna för hur verksamheten ska utvecklas tar aldrig slut.
Som tur är. För det är väl tack vare detta som det har hänt så mycket på så kort tid.
Och det är väl tack vare Evas drömmar, drift, mod, jävlar anamma och förmåga att engagera oss och andra, som vi idag har kommit ända hit.

Advertisements