Etiketter

, , , , , , , ,

Agroth grafikAtt rädda gamla saker från en för tidig och onödig skräphögsvistelse, är något vi uppskattar här på Rundqvist, och då är det inte så konstigt att vissa här tycker det är härligt med loppmarknader. De som känt mig sen barnsben kanske reagerar över att jag av alla blivit ivrig loppisbesökare, då jag som liten hävdade att jag var loppis- och museumsallergiker. Jag fick huvudvärk på grund av den gamla sunkiga lukten, det var långtråkigt med alla gamla, döda prylar, och jag tyckte det var äckligt och fick kli på hela kroppen för jag tänkte att det verkligen var en lopp-marknad, där det kanske inte såldes loppor, men att de liksom ingick i varorna. Det är ju inte en helt lösryckt tanke då namnet, som är en direkt översättning från franskans marché aux puces, verkar komma från att man påstått att de kläder och möbler som bytte ägare innehöll loppor och annan ohyra.

Det är så många som vinner på att vi säljer det vi tröttnat på till någon som ser det som nytt och vackert – säljaren tjänar en slant, köparen slipper betala nypris och hittar kanske även sådant som inte längre tillverkas, och alla vinner vi på att miljön skonas. Därför är jag glad att jag idag har växt upp och ändrat åsikt om loppisar, även om jag fortfarande har väldigt svårt för doften och ofta drabbas av klåda, trots att jag inte ens provat några kläder. Högst troligen är det inga loppor som flygattackerar mig utan bara små hjärnspöken som kittlas. När folk påstår att det är snuskigt att använda saker som inhandlats på loppis för att andra har använt sakerna innan, brukar jag fråga om de tänker så när de går på restaurang eller sover på hotell också. Då får de tänka om …

Några av de bildmappar med Stig Allan Agroths motiv som vi har kvar på Rundqvistsl

Några av de bildmappar med Stig Allan Agroths motiv som vi har kvar på Rundqvistsl

Det roligaste med att gå på loppisar är att man kan ramla över vad som helst, som man inte visste man behövde eller att det ens fanns. Ofta fascineras jag över att det finns så mycket skit som faktiskt till och med jag tycker kan få skrotas. Men ibland kan något fantastiskt sticka upp bland brôtet. Som igår, då en ensam tavla hängde bland sådant som jag skulle kalla skräp. Den fångade både min blick och sen mitt hjärta och blev således inhandlad, efter en liten prutduell. Det var lustigt nog ett linoleumsnitt av Stig Allan Agroth, konstnären som tecknat mängder av Göteborgsmotiv vilka han låtit trycka upp hos just Rundqvists. Vissa av hans litografier finns fortfarande kvar hos oss och det är bara att kontakta oss om man är intresserad av dessa för vi har ett fåtal kvar till försäljning. Kanske har vi rentav ditt kvarter eller favorithus på bild!

Här har Calle skrivit lite mer om Stig Allan och hans konst.

Annonser